Finaste morbror Pontus


Rasmus har världens bästa morbror. Det värmer mitt hjärta att se dem tillsammans, varje gång.

Jag har en liten hjälpreda



Varför är alltid det som ligger läängst in alltid det som är mest spännane? :P

Jag imponerar på mig själv



Gick en kvällspromenad med mamma ikväll. 40min powerwalk avslutades med två turer jogg uppför denna
"mördarbacke" jag imponerar på mig själv! Jag är idag gravid halvvägs in i 20:e veckan men har knappt
någon gravdimage att prata om och kan träna relativt obehindrat fortfarande.

När jag väntade första sonen vägde jag mer när jag blev gravid än jag gör nu, graviditet nr2 i vecka 20.
Den här gången ska inte vara en sån kamp för att få tillbaka livet efter förlossningen. Den här gången vill jag kunna njuta, inte känna stress,press eller ångest över vikthets. Bara njuta av min fantastiska son och hans blivande lillasyskon. Jag kämpar på och jag gör det jävligt bra, om jag får säga det själv!

en bild, tusen känslor


Here it goes

Igår fick vi se dig för första gången! Det var fantastiskt, omtumlande och helt underbart på samma gång. Jag har inte kunnat ta in att jag är gravid igen, att Rasmus ska få ett litet syskon men nu är det verklighet. Vi är så lyckliga!

Allting såg bra ut vid UL vilket var en enorm lättnad. Går inte att förklara den gnagande oron som hela tiden ligger där och gnager innan man vet. Innan man har sett själv, att allt är som det ska. Vi ska få göra ett till UL i vecka 24 för att se så att bebis växer som den ska. Rasmus var väldigt liten när han föddes, knappt 3kg så därför ska vi hålla lite extrakoll nu.

Beräknat datum är 2012-10-22, men jag tror på ett tidigare datum än så...

LYCKA!

Litet men ändå stort

Ibland krävs det så lite för att hjärtat ska ta ett extraskutt av lycka. Som idag, då jag hade gjort morgonvällingen till Rasmus, tittar på min lille kille och säger att han ska gå och lägga sig i soffan. Han tittar upp på mig med sina stora blå ögon (som man bara kan drunkna i) vänder sedan tvärt om och springer in till vardagsrummet och klättrar upp i soffan! Jag kommer efter, sätter mig på soffan och klappar på kudden "ska du lägga dig här då?" han skickar iväg ett leende och kastar sig ner på kudden för att ta emot vällingflaskan.




Mina pojkar!


tomt

Det är så mycket känslor som behöver få utlopp, så många tårar som inte gråtits och så många skrik som tystats innan de hunnit ut. Jag behöver få utlopp för mina känslor, men vet inte hur. När inte ens skrivandet kan hjälpa mig vet jag int vad jag ska göra. Det är tomt men samtidigt fullt.

Kaos inside.

Fristad

När allt känns hopplöst och luften är tung att andas, då sticker jag till stallet och plötsligt försvinner alla bekymmer och jag mår bra, för stunden. Ikväll satt jag där mitt i stallgången på hästens täcke och fettade in utrustning medan tiden flög iväg. Stallet är min fristad, jag vet inte vad jag kulle göra utan min häst och den platsen.

Det kväver mig

Min föräldapenning har aldrig varit något att hurra över, men att nu bara ha lägstadagar kvar att ta ut=180kr/dag och inte ha ett enda jobb vid sidan av, det kväver mig långsamt. Jag ser hur alla möjligheter krymper och försvinner. 2000kr/mån kommer jag ungefär att få ut from nu. Visst att Daniel har en heltidstjänst, men det räcker inte på långa vägar för att täcka upp ens våra fasta utgifter.

Livet är hårt just nu.

new day

Ska strax iväg till jobb. Känns helt overkligt att snart, efter att ha bollat fem jobb som mest, samtidigt, snart vara helt arbetslös. Vet inte hur jag ska hantera den kommande trisstressen. Efter dagens jobb är min plan att åka förbi media markt så de får fixa min telefon och sedan besöka Emmy på jobbet och tvinga henne ta en rast och äta en glass i solen med mig. Ja.. det här kan bli en bra dag, trots allt.


Älskar mjukglass!

Rubrik

Jag är så jävla less på att känna mig misslyckad hela tiden. Åtminstone när det kommer till jobb. Alltid är det något som är fel. Jag skyller inte något på någon annan eftersom ansvaret är mitt, men det är så förbannat tröttsamt att aldrig få känna att saker och ting bara kan flyta på. Alltid, alltid, alltid är det något som går åt helvete. Jag orkar inte mer, skönt att det snart är över. Kontraktet går ut, jag har inte skrivit på någon förlängning. Ska man kanske plugga, eller rentav starta eget? Jag vet inte, det enda jag vet är att jag är så jävla less just nu.

Inte lätt alla gånger

Lilleman vaknade ca 06:30 idag och har sedan dess hållit igång fram till nyss, då han äntligen somnade i sängen. Vi har haft farmor här på besök på morgonen. Trevligt med lite prat och sällskap! :) Rasmus tyckte det var toppen med besök och körde slut på både sig själv och farmor som åkte hem för en stund sedan för att vila lite. Gott exempel, jag ska nog följa det och krypa upp i soffan med min bok. Är inte riktigt van att vara vaken så tidigt. Lilleman brukar oftast sova till 07:30 åtminstone.

Nåja. Hade som tur var inga storslgana planer för dagen som grusades pga för tidigt uppvaknande. Ska bara ta det lugnt och se till att bli helt frisk. Den här förkylningen har varit den mest långdragna jag varit med om! Ikväll blir det lite jobb och sedan middag på Lottas (hoppas jag) med tanterna E, B & N . Lovely!

Just nu


Som katt och hund


Rocky och Ronja myser i soffan <3

Skåneresan- i bilder


























Lyckligt lottad

Jag är så otroligt lyckligt lottad här i livet. Jag har en underbar son och en fantastisk sambo, en egen familj som jag älskar och skulle göra vad som helst för! Gudarna ska veta att jag haft mina motgångar genom åren, ordentliga motgångar. Men när jag idag tittar tillbaka på det som varit så kan jag säga att jag skulle ta mig igenom allt det igen, om jag hade vetat vad som väntade längre fram.




Tyvärr vet man aldrig vad som väntar, men fortsätt kämpa, ge aldrig upp. Det blir bättre!

Mys


Mys med Ronja.

Dagens planer:
Longera hästen
Träffa Julia
Umgås med la familia



RSS 2.0