attvaramamma

Oskyldigt dömd

I mitt huvud Permalink2
Jag är så fruktansvärt less på att det ska tisslas och tasslas bakom min rygg. Tror folk verkligen inte att jag får reda på saker och ting? Undrar man något som rör mig, så går det bra att ta det med, just det, mig!
 
Så nu gör vi det här klart, en gång för alla, så kanske ni som inte får ihop det kan sova gott om natten sedan: Ja, jag är en ensamstående småbarnsförälder. Livet är inte lätt alla gånger och speciellt inte den ekonomiska biten. Om jag postar en "fikabild" på min instagram, tex, så blir det genast ett jäkla liv. "Hur har hon råd att gå ut och dricka kaffe på stan när hon inte har råd med annat, viktigare?" Vad ni inte vet, är att bakom den bilden, så sitter jag, den ensamstående tvåbarnsmamman, som har det tight ekonomiskt och smuttar på min varma kaffe, som en kompis bjudit mig på. Jag tog cykeln in till stan, eftersom jag behöver bensinen i bilen för att kunna köra barnen till dagis eller ta mig till jobbet. Jag avbokar frisörtiden, eftersom att det helt enkelt inte finns utrymme för sådan lyx i min nya tillvaro. Jag tar på mig extra arbetspass, jag säljer sådant som jag inte behöver ha kvar, för att se till så där finns pengar till att köpa sådant som barnen behöver och kunna ge dem något kul emellanåt. Jag gör vad jag kan, hela tiden. Det är inte alltid lätt, men har man bara viljan, så går allt. 
 
Jag kämpar. Så döm mig inte, innan ni vet hela sanningen. 
 
#1 - - Marran:

Jag blir så upprörd över att du överhuvudtaget känner att du måste skriva det här inlägget. Vad tusan har folk med det att göra överhuvudtaget? Du är ju för tusan vuxen och vet hur du ska göra för att få pengarna att räcka till. Om du nu skulle unna dig en fika så har du ju räknat ut att du har råd med det och valt bort någonting annat som du kanske inte tycker är lika viktigt.

Även om man inte har speciellt mycket pengar kan man inte bara spara och spara hela tiden, då blir man till slut ledsen över att aldrig kunna göra någonting annat än att bara tänka på alla utgifter....alltså folk!

#2 - - Emmy:

Kämpa på Lina! Jag vet hur kämpigt det kan vara, men jag tror på dig, du fixar det! Du har alltid haft ett leende när vi träffats, samt när jag trillar in på din blogg då och då läser jag hur tufft du har det.. Kämpa på, du gör det bra! Du tar vara på tiden och jag tycker om att läsa dina inlägg. Om vad du gör och vad du känner. Skönt att du har vänner som finns där för dig. Kram på dig!

Till top