attvaramamma

Rasmus hittade en larv idag och när jag frågade vad den skulle heta svarade han "Lina" och när jag frågade om den skulle heta som mig utbrast Truls  "men du heter inte Lina!" "Nähe, vad heter jag då?" Frågade jag. "Mamma!" Svarade han bestämt. 

 

Gudarna ska veta att Det inte alltid är guld och gröna skogar med två grabbar men man försöker verkligen få ut det mesta av tiden när man bara har dem varannan vecka. Man älskar på heltid men får bara njuta på deltid. Ibland svider det lite extra, som när Rasmus lärde sig cykla utan stödhjul på pappavecka, eller som nu, när han tappat sin första tand, också på pappavecka. Den känslan går inte riktigt att beskriva. Den river i bröstet.  Känslan av att vara otillräcklig, blandat med mycket annat. De växer så fort och jag vill ta till vara på varje minut.